“Självreglering räcker inte – myndigheter och politik måste ta ett steg framåt”
Representanter för politik, myndigheter, forskning och civilsamhälle bjöds in till Klarna för att samtala om konsumentskydd och finansiell hälsa under ledning av moderator Mia Odabas.
Mårten Blix, fil dr nationalekonomi på Institutet för Näringslivsforskning, inledde diskussionen med en kort dragning av sin rapport “Nya sätt att betala – Nyttor, risker och hinder” där han tittat på samhällsekonomiska vinster av smidigare betalningar. Han slår bland annat fast att Sverige ligger i framkant vad gäller utvecklingen av smidigare betalningar och att en viktig faktor för detta är konkurrensen med början i 1950-talet då Postgirot etablerades och konkurrerade med Bankgirot, ända fram till dagens mångfald av framgångsrika fintech-företag. Samtidigt finns förstås risker med nya och snabbare betalsätt, men Blix slutsats är att smidigare betalningar ger oerhört stora fördelar för både individer och samhället i stort. Därför behöver politiker och myndigheter väga in både nyttor och risker när de tar beslut kring överskuldsättning och betalsystem.
Diskussionen fortsatte med att Åsa Westlund (S), ordförande Finansutskottet, Mats Persson (L), finanspolitisk talesperson, Cecilia Hegethorn Mogensen, biträdande chef för Kronofogdemyndigheten samt Jan Bertoft, generalsekreterare för Sveriges Konsumenter, samtalade tillsammans med Klarnas vd och grundare Sebastian Siemiatkowski kring de utmaningar de ser, men framförallt kring möjliga lösningar.
Sebastian Siemiatkowski är väldigt tydlig med att detta är en bransch där självreglering inte räcker – politik och myndigheter behöver sätta tydliga spelregler även om företagen också ska ta ett ansvar. Samtidigt är det viktigt att de regler och lagar som införs ska vara proportionerliga och ändamålsenliga. De ska lösa de problem och utmaningar som finns utan att hämma konkurrens. Varken mellan aktörer eller mellan betalsätt.
Ett förslag som många i panelen ställer sig positiva till är att överskuldsatta ska ges möjlighet att minska den totala skulden genom att betala av på sin original skuld innan räntor och avgifter betalas. Idag kan en skuld fortsätta växa när räntor och avgifter läggs på hög ovanpå den befintliga skulden. Det leder till att det blir ännu svårare för konsumenter att sig ur eventuell överskuldsättning. En radikal sänkning av räntetaket är en annan åtgärd som flera av paneldeltagarna tog upp som en möjlig lösning. Det hänvisades också till att dagens statistik är alltför bristfällig då det inte går att se vilken typ av lån ett konsumtionslån är, om det handlar om ett mindre lån på några hundralappar med en månads återbetalningstid eller ett 100 000 kronors lån utan säkerhet som ska betalas tillbaka om flera år. Bättre statistik skulle ge bättre vägledning för beslutsfattare när de avgör vilka åtgärder som är mest effektiva. Diskussionen kom även in på det globala perspektivet och vikten av ge svensk fintech så bra verktyg som möjligt att komma med nya lösningar och konkurrera globalt, utan att äventyra ett starkt konsumentskydd.
Här kan du se samtalet i efterhand.