Klarna har länge argumenterat för att viktiga perspektiv missas när beslutsfattare alltför ensidigt beskrivit e-handeln som orsak till överskuldsättning. Eftersom det finns omfattande kunskapsluckor och bristfällig offentlig statistik bad vi Mårten Blix, forskare och fil.dr i nationalekonomi, undersöka konsumtionslånens roll i samhället. Studien visar att konkurrens är en central drivkraft i utvecklingen mot enklare och smidigare sätt att betala, och att smidigare betalningar gett betydande samhällsekonomiska vinster i form av både tid och pengar. Enligt Riksbankens statistik för 2020 genomfördes totalt 5,5 miljarder transaktioner till ett samlat värde av ofattbara 20 biljoner kronor (!). Det betyder att även små förbättringar av betalningar och kreditgivning får stora effekter för samhället.
Blix studie tar även upp hur överskuldsättningen i Sverige utvecklats under de senaste tio åren. Exempelvis har den genomsnittliga skulden för skuldsatta hos Kronofogden ökat mellan 2010 och 2020. Samtidigt har antalet personer som är överskuldsatta minskat, trots att befolkningen har vuxit med nästan en miljon. Även som andel av BNP har skulderna hos Kronofogden minskat. Skulderna är alltså färre, men tyvärr värre.
Studien undersöker också kopplingen mellan konsumtionslån, blancolån och bostadsmarknaden, och konstaterar att när hushållens skuldsättning analyseras måste hänsyn tas till effekterna av höga bostadspriser, en dåligt fungerande hyresmarknad samt att staten uppmuntrar till lån genom att räntebetalningar är avdragsgilla. Studien slår också fast att amorteringskrav kan ha lett till att högre krav ställs på personers inkomstnivå för att de ska få ett lån för att köpa bostad. Blix ser en korrelation med ökningen av lån utan säkerhet, alltså blancolån, när fler behöver hitta nya sätt att betala för en bostad. Eller som han konstaterar i en debattartikel i DI “Det förefaller sammantaget vara bortom all rimlig tvivel att den illa fungerande bostadsmarknaden och åtgärder för att kringgå reglerna utgör en viktig dimension i skuldutvecklingen. Blancolån för bostäder är nog en lukrativ affär.”
Forskningsrapporten har även en rad fler intressanta slutsatser och resonemang som du kan läsa mer om här.