Den senaste tiden har vi sett ett ökande intresse för hur olika betalningsmetoder presenteras för konsumenter när de handlar i onlinebutiker. Skälet är en promemoria från Finansdepartementet som föreslår att onlinebutiker alltid ska presentera direktbetalning som förvald betalningsmetod i sin kassa. Bakgrunden till förslaget är att regeringen vill minska skuldsättningen och stärka konsumentskyddet.
Eftersom Klarna är den ledande aktören på den svenska betalningsmarknaden följer vi naturligtvis den här frågan med stort intresse, och vi tror oss också ha en hel del insikter som är värda att ta i beaktande i det fortsatta samtalet.
Till att börja med vill vi vara tydliga med att vi delar Finansdepartementets syn på den ökande skuldsättningen som oroväckande och problematisk. Vi är också eniga om att åtgärder som på riktigt stärker konsumentskyddet online är av godo. Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att Klarna en gång grundades just för att konsumentskyddet för den som handlade online var närmast obefintligt. Genom Klarnas produkter förändrades balansen mellan handlare och konsumenter, och de sistnämnda slapp stå all risk vid en transaktion, vilket varit fallet tidigare.
Men vår syn på vilka åtgärder som krävs för att samhället ska ge dig som konsument ett optimalt skydd och samtidigt minska skuldsättningen skiljer sig från Finansdepartementets. Några saker är särskilt viktiga att ta hänsyn till.
Vad beror den ökade skuldsättningen egentligen på?
Enligt 2019 års ekonomiska vårproposition har de små konsumtionslånen (under 50 000 kronor) tredubblats under de senaste tio åren. Det är vid första anblick en oroväckande utveckling, men det finns, som också framgår av vårpropositionen, skäl att ifrågasätta om det är e-handeln som är orsaken.
Vid en genomgång av tillgänglig data visar det sig att e-handeln de facto vuxit i högre takt än de små konsumtionslånen. Ett tydligare samband finns istället mellan stora konsumtions- och blancolån som rusat i höjden efter att bolånetak och amorteringskrav infördes. Enligt 2019 års ekonomiska vårproposition har stora blancolån (på över 250 000 kronor) sjudubblats under samma period. En siffra som borde stämma till eftertanke hos Finansdepartementet. Det förefaller alltså som att stora blancolån i stor utsträckning används som lån för att individer ska kunna finansiera sina bostadsköp, ett samband som också har lyfts fram av såväl Riksbanken som Finansinspektionen.
En ytterligare indikator på att det inte är de små konsumtionslånen – och i synnerhet inte de kostnadsfria fakturaköpen – som orsakar överskuldsättning fås genom statistik från Kronofogdemyndigheten. Statistiken understryker att det är offentlig verksamhet som står för den största ökningen av betalningsförelägganden.
Hur skyddas konsumenten bäst online?
Den som läst medierapporteringen i ämnet sedan sommaren kan lätt få uppfattningen att alla betalningar som inte är direktbetalning från bankkontot eller görs med ett debetkort medför betungande kostnader för dig som konsument. Det är en gravt missvisande bild.
Klarnas framgångar det senaste decenniet förklaras till största del av att vi var först med att erbjuda konsumenter betalningsmetoder som var anpassade för köp online. Om konsumenten inte kände sig trygg vid köpet kunde denne välja att betala genom faktura först när varan kommit hem, helt utan extra kostnad. Varje kvartal undersöker Klarna vilka betalningsmetoder Sveriges konsumenter föredrar vid köp online samt drivkrafterna bakom preferenserna. I vår senaste mätning svarade 22 procent att de alltid väljer faktura om alternativet ges (jämför med debet-/kreditkort 22 procent och direktbetalning via bank 14 procent) och 31 procent svarade att de föredrar faktura om alternativet ges.
Vetskapen om att Klarna står risken om leveransen inte lever upp till förväntningarna och att du som konsument inte behöver ligga ute med pengar innan du har varan i händerna är tveklöst ett starkt konsumentskydd anpassat för ett digitalt samhälle – och det är också anledningen till den avgiftsfria fakturans popularitet. Några konsumentgrupper sticker ut som särskilt måna om att kunna använda faktura som betalningsmetod.
- De äldre – i åldersgruppen 50-64 år föredrar hela 62 procent faktura som betalningsmetod online. Anledningen är tryggheten som faktura medför i en onlinevärld som för många fortfarande kan kännas osäker.
- Bland boende i glesbygd föredrar 58 procent faktura som betalningsmedel. Den här gruppen saknar ofta storstadsbons privilegium att kunna se och känna på en produkt i butik innan den beställs online. Det är alltså osäkert om köparen kommer vilja behålla produkten efter den mottagits, vilket leder till ett än lägre incitament att betala i förväg.
- Bland personer med en årlig hushållsinkomst under 300 000 kronor föredrar 56 procent faktura som betalningsmedel online. Drivkraften bakom är att minimera onödig belastning på ett redan ansträngt konto, exempelvis vid köp av en jacka i två storlekar där det redan på förhand är givet att minst en av dem kommer skickas tillbaka.
I promemorian lyfter Finansdepartementet själva fram att exempelvis fakturabetalning ger konsumenten verktygen att först kontrollera att varan levererats i avtalsenligt skick innan den betalas. Finansdepartementet tycks förvisso betrakta det som en positiv effekt, men mer verklighetsnära vore att betrakta det som en oeftergivlig förväntan från en betydande del av Sveriges konsumenter. Mot bakgrund av promemorians uttalade syfte ter det sig märkligt att genom lagstiftning uppmuntra konsumenter att betala med kreditkort (som i regel är förenade med höga kostnader för konsumenten med till exempel årliga avgifter och förseningsränta) framför en avgiftsfri faktura.
Idag uppger 40 procent av Sveriges konsumenter att de är mer positivt inställda till en onlinebutik om Klarna erbjuds som betalningslösning – mycket tack vare den trygghet det skänker konsumenten. En annan anledning till Klarnas popularitet i sammanhanget är att du som konsument kan välja vilken betalningsmetod du föredrar vid ett givet köp och hos en given handlare när Klarna tillhandahåller hela kassalösningen. Bland Sveriges konsumenter föredrar 58 procent att det förvalda betalningssättet baseras på hur man valt att betala vid tidigare köp eftersom det gör köpupplevelsen smidigare.
Med det sagt är vi måna om att du som konsument aldrig ska ledas att tro att det bara erbjuds betalningsalternativ som medför extra kostnad. Därför presenterar vi alltid ett kostnadsfritt betalningsalternativ som förvalt, och numer aldrig delbetalning som förvalt alternativ när Klarna tillhandahåller hela kassalösningen. Vi anser dock rent principiellt att det bör stå konsumenten fritt att ges kreditalternativ som förvald betalningsmetod om det är dennes önskan.
I fredags skickade vi in vårt remissyttrande på Finansdepartementets promemoria och vi kommer naturligtvis fortsatt vara mycket engagerade i den här frågan och är måna om att upprätthålla en bra dialog med Finansdepartementet. Igår skickade vi en förfrågan om möte till finansmarknadsminister Per Bolund som en uppföljning på det möte vi hade i juni och som Klarnas VD Sebastian Siemiatkowski skrev om här.
Avslutningsvis vill jag ta tillfället i akt att kommentera den aktuella nyhetsrapporteringen om hur handlare och betalningsförmedlare delar på vissa intäkter. Rent generellt kan det sägas att det är en uråldrig modell som inte härstammar från e-handeln utan har använts i alla tänkbara branscher sedan länge, särskilt i branscher med produkter som kostar mycket, som bil-, vitvaru- och möbelbranschen för att nämna några. Det är i grunden ingen önskvärd modell och på Klarna har vi under många år jobbat för att branschen ska röra sig bort från den sortens avtal. Särskilt viktigt är det att det inte förekommer avtal där handlaren faktiskt tjänar pengar på att en kund inte betalar i tid, så kallade “negativa intäkter”. Vi kan inte tala för branschen som helhet, men vår uppfattning är att det är ytterst ovanligt idag även om det med säkerhet förekommer.
Bolag som agerar inom kreditbranschen har historiskt inte åtnjutit något större förtroende från konsumenter, det vill vi ändra på och för oss på Klarna är det helt centralt att våra kunder kan lita på att allt vi gör är i ert intresse. Jag kan inte nog understryka att skapandet av oslagbara konsumentupplevelser och preferens för våra produkter är affärsmässigt långt viktigare än intäkter från försenade betalningar. Det får det aldrig råda någon tvekan om.