Röster från Klarna
Här kan du läsa debattinlägg och lyssna på intervjuer med Klarnas talespersoner om den svenska kreditmarknaden.
Något är fel på den svenska kreditmarknaden
Svenskarnas skulder hos Kronofogden uppgår idag till 138 miljarder kronor. Ungefär 440 000 svenskar finns i registret. Men var kommer skulden egentligen ifrån?
Här är sanningen bakom siffrorna – och skillnaden mellan att handla på nätet och att fastna i skuldfällan.
Blancolånebubblan driver överskuldsättningen i Sverige
Svenska konsumenters möjligheter att ta snabba, stora lån utan säkerhet är oändliga. Många kreditgivares affärsidé går ut på att låta dig "samla dina lån" i nya, ännu dyrare blancolån med långa amorteringstider. Detta har skapat en mångmiljardbubbla som nu håller på att spricka.
Totalt har svenskarna blancolån för mer än 250 miljarder kronor (
).Som ett resultat har volymen av betalningsförelägganden till Kronofogden ökat med 53,5 % de senaste två åren (2022–2024). En grupp av konkurrerande betaltjänster och blancolåneaktörer (Qliro, Svea, Resurs och Collector/Walley) har under samma period ökat sin volym hos Kronofogden med sammanlagt 40 procent.
Samtidigt har Klarna – som inte erbjuder blancolån eller revolverande krediter – minskat sin volym med 35 procent.
Ser man till den totala volymen betalningsförelägganden som blancolåneförmedlare årligen skickar till Kronofogden blir bilden snabbt tydlig. Blancolåneförmedlarna skickar varje år enorma belopp för indrivning. Totalt skickades mer än 35 miljarder kronor i betalningsförelägganden till Kronofogden under 2025.
Skillnaden mellan e-handelsköp och blancolån
Riskerna för överskuldsättning ökar dramatiskt när man jämför beloppen. Ett genomsnittligt köp med Klarna är 802 kr. Ett genomsnittligt blancolån är 107 000 kr. Och den genomsnittliga skulden hos Kronofogden är 285 500 kr.
Klarna hanterar ungefär hälften av alla köp på nätet i Sverige, men står för endast 1,2 procent av den totala volymen betalningsförelägganden hos Kronofogden.
bekräftar var det faktiska problemet finns: nischbankernas blancolån står för 60 % av låneskuldsbeloppen hos Kronofogden.
Problemlån oroväckande vanligt – men inte hos Klarna
placerar Klarna i kategorin Konsumtionskreditbolag. Det är en bred grupp som även inkluderar aktörer med konkurrerande betalningslösningar och blancolåneförmedlare som Entercard, Northmill, Resurs Bank, Svea Bank och Qliro, samt ICA Banken och Ikano Bank.
Enligt Bankbarometern Q2 2025 klassas nu 8–9 % av den totala lånevolymen hos konsumtionskreditbolagen som problemlån*. Det är en alarmerande hög siffra.
Skillnaden mellan "problemlån" och Kronofogdeärenden
För att förstå siffrorna måste vi reda ut begreppen. Grafen visar andelen problemlån.
Problemlån är en bankterm (även kallat “NPL”, eller “non-performing loans”) för lån där kunden antingen är sen med betalningen i mer än 90 dagar, eller där det finns risk att lån inte betalas tillbaka. Det är standardmåttet för att mäta en banks "hälsa".
Snittet för gruppen: ca 8–9 % problemlån.
Klarna: ca 1 % problemlån.
Här är det viktigt att särskilja på Finansinspektionens definition för problemlån, och betalningsförelägganden som skickas till Kronofogden (ca 0,03% för Klarna).
Medan många av våra branschkollegor driver upp genomsnittet av problemlån till 8-9% genom att ta höga risker med sin utlåning av dyra blancolån, håller Klarna samma låga nivåer som de traditionella storbankerna (ca 1%).
Vi delar kategori med de övriga konsumtionskreditbolagen i statistiken, men har betydligt färre problemlån pga att vi ger våra kunder rätt förutsättningar.
99,97 % av köpen med Klarna betalas tillbaka
Myten om att Klarna-köp leder raka vägen till skuldsättning stämmer inte med verkligheten. Vår statistik talar sitt tydliga språk:
98 % betalar i tid.
1,6% betalar efter en påminnelse.
0,43 % går till inkasso (där de flesta betalar).
Endast 0,03 % går till Kronofogden.
Mer tid, mindre krångel – så sparade vi svenska konsumenter 1 miljard kronor per år
För fyra år sedan genomförde vi en rad förändringar för att ge våra kunder bättre förutsättningar. Vi tog bort revolverande krediter (så kallade “evighetskrediter” utan slutdatum), införde fler vänliga påminnelser och fördubblade betaltiden till 30 dagar.
Effekten? Fler betalar i tid och färre hamnar hos inkasso. Det är bra för konsumenterna, det är bra för handlarna, och det är bra för oss.