Wikipink.

Något är fel på den svenska kreditmarknaden.

Svenska konsumenters möjligheter att få låna snabba och stora pengar rakt in på kontot är oändliga. Slutmålet för kreditgivare är att sedan "samla dina dyra lån", med ett ännu dyrare blancolån med oöverskådlig amorteringstid. Det här är en mångmiljardbubbla. Och den kommer att spricka. Genom att göra vår data om konsumtionslån publik hoppas vi kunna sätta press på resten av industrin att göra detsamma. Med ökad transparens kan vi adressera grundproblemen.

E-handeln är inte huvudorsaken till skuldsättning.

I debatten om konsumtionslån har e-handeln pekats ut som drivande för den ökade skuldsättningen i Sverige. Men sanningen är att konsumenters möjligheter att få låna snabba och stora pengar är oändliga. Slutmålet för kreditgivarna är att sedan låta konsumenter “samla sina dyra lån” med ännu dyrare blancolån med oöverskådlig amorteringstid.

755 kr

Ett genomsnittligt köp hos Klarna.

110 000 kr

Ett genomsnittligt blancolån i Sverige.

217 000 kr

En genomsnittlig skuld hos Kronofogden.

”Oschyssta metoder har satt svenskarna i en spiral av större och större blancolån med längre och längre amorteringstider. Klarna är en av bankerna med högst anseende i Sverige, och det förtroendet ska vi tacka för genom att driva på en förändring i branschen som är bra för konsumenterna.”

 

Sebastian Siemiatkowski, VD

Följ Sebastian Siemiatkowski på Twitter.

SIFOs Anseendeindex 2021.

Anseendeindexet baseras på allmänhetens tillit, uppfattning av kvaliteten av tjänster och hur framgångsrik organisationen uppfattas.

1. Starten på hållbara betalningar.

Vi vill sätta en ny standard i kreditbranschen.

Klarna har genomfört en rad förändringar för att göra våra produkter mer hållbara. Vi tar bort alla onödiga avgifter och ger konsumenterna fler hjälpmedel för att betala i tid. Det här har vi gjort eftersom vi vill bidra till en ökad finansiell hälsa och motverka skuldproblematiken i samhället. Vi vill sätta en ny standard i kreditbranschen och bidra till att göra betalningar mer hållbara.

Vi tar bort alla onödiga avgifter.

På kreditmarknaden lockar många aktörer idag med förhållandevis låga räntesatser. Räntesatser som nästan alltid kombineras med olika typer av avgifter.

De många avgifterna kan göra det svårt för konsumenter att förutse vad en kredit egentligen kostar det vill säga den effektiva räntan. En total kostnad som ofta är avsevärt högre än den aviserade räntan.

Därför gör Klarna nu om systemet för delbetalningar i grunden. Genom att slopa start- och administrationsavgifter behöver den som tar en kredit hos oss bara betala en rak och förutbestämd ränta på det lånade beloppet. Inget mer.

Fördubblad betaltid vid fakturaköp.

Det mest populära betalningssättet hos Klarna är vår avgiftsfria 14-dagarsfaktura. För att minska krångel och onödiga påminnelseavgifter går vi från 14 till 30 dagar.

Betalningstid på 30 dagar har testats och fått mycket positiv respons hos konsumenter i hela Norden. I våra pilottester har det visat sig att andelen påminnelseavgifter minskat med en tredjedel och lett till en minskning av inkassoärenden.

33 % lägre andel av Klarna-fakturor som får påminnelseavgifter genom ökad betaltid, visar pilottester.

Fler vänliga påminnelser, i fler kanaler.

Till de som använder vår app skickar vi alltid ut en påminnelse två dagar innan förfallodatum.

Nu tar Klarna detta ytterligare ett steg. Två dagar innan förfallodatum skickar vi nu friendly reminders via appen. Nu lägger vi dessutom till en extra kostnadsfri påminnelse, via mejl, dagen efter förfallodatum. På det här sättet vill vi ge alla som av en eller annan anledning vill och kan, men har missat att betala i tid, en extra möjlighet att betala sin faktura utan påminnelseavgift.

Och för att minska risken för att ett köp ska gå till inkasso lägger vi till ytterligare påminnelser via appen och mejl för de fakturor som inte är betalda, efter våra vänliga påminnelser.

Inga fler oändliga krediter.

Lån och krediter med långa betaltider kan uppfattas som attraktiva, men blir ofta ohållbart dyra för konsumenten. Konsumenten får en ny faktura varje månad, utan att se någon egentlig minskning av lånebeloppet.

På Klarna vill vi att alla som delbetalar med oss ska betala av sin kredit inom en förutbestämd tid. Därför tar vi nu bort produkten ”Delbetalningskonto” från kassan, för att undvika att konsumenter fastnar i långdragna och dyra betalningar. Alla krediter får ett slutdatum, så att varje inbetalning gör märkbar skillnad på konsumentens skuld.

6 år och 10 månader. Så lång tid tar det att betala av 5 000 kr om man löpande betalar 1/24, med traditionell revolverande kredit.

2. Mer transparens. Tack.

På Klarna föredrar vi handling framför ord. När vi säger att vi vill öka transparensen så menar vi det. Nu gör vi vår statistik publik, för att göra det svårare för andra aktörer att slingra sig. Vi hoppas på en sund tävling branschkollegor emellan. I det här avsnittet förklarar vi vad respektive mätpunkt signalerar och hur man bör tolka dem.

Påminnelseavgifter – intäkter Klarna inte vill ha.

Att betala först efter att man fått sin vara har många fördelar, det är som en gratis försäkring för konsumenten. Baksidan av det är om kunden glömmer fakturan och inte betalar i tid, då läggs det på en påminnelseavgift. För att undvika det har Klarnas app flera funktioner som hjälper användarna att komma ihåg förfallodatum och betala i tid.

Klarnas app hjälper dig komma ihåg fakturan.

Konsumenter som har Klarnas app får hälften så liten andel påminnelseavgifter som icke-appanvändarna, eftersom man i appen får hjälp att komma ihåg kommande förfallodatum.

Klarnas påminnelseavgift tål att jämföras.

Påminnelseavgifter används av de flesta företag som incitament för att konsumenter ska vara noggranna med att betala sina räkningar i tid. Hos Klarna, din telefonoperatör, din tv-leverantör, din elleverantör och de flesta andra privata kreditgivare är påminnelseavgiften 60 kronor.

60 kr

Påminnelseavgift om man är sen att betala sin faktura hos Klarna.

450 kr

Påminnelseavgift om man är sen att betala en av sina studielånsåterbetalningar till CSN.

500 kr

Påminnelseavgift om man är sen att betala sin trängselskatt till Transportstyrelsen.

Hur många fakturor hamnar hos Kronofogden?

Att vara sen med en betalning kan hända vem som helst, och anledningarna kan vara olika. Men att ett ärende hamnar hos Kronofogden signalerar dock att kunden har svårt att betala tillbaka den utestående summan. Därför är vi väldigt måna om att vi inte godkänner köp där det finns indikation på att personen inte har råd med det, och under 2020 misslyckades vi vid 0,04% av köpen.

0.04 % av Klarnas köp gick till Kronofogden 2020. Det jämför vi gärna med våra konkurrenter.

Klarnas kreditbedömningar.

På Klarna granskar vi varje köp. Tack vare det upptäcker vi eventuell försämrad betalningsförmåga snabbare än exempelvis kreditkortsbolagen, som erbjuder en större kredit direkt.

För att avgöra konsumentens betalningsförmåga använder vi en kombination av olika datakällor. Det kan exempelvis inkludera beloppet, huruvida konsumenten har betalat för tidigare köp i tid, eller inkomst.

Vid delbetalningsköp gör vi även en extern kreditupplysning. Vi är särskilt försiktiga med att godkänna delbetalning för personer under 25 år då det är rimligt att anta att de inte har samma erfarenhet av räntor och avbetalningstid.

Under 2020 var det tredje vanligaste klagomålet till Klarnas kundtjänst att konsumenten nekats köpa på kredit. Detta beror på att vi är väldigt måna om att inte godkänna köp där det finns indikation på att personen inte har råd med det. Men, under 2020 misslyckades vi vid 0,04% av köpen.

Hur vi arbetar med inkassobyråer.

Vi har valt att arbeta tillsammans med inkassobyråer som så långt det är möjligt försöker hitta lösningar tillsammans med den kund som inte har betalat i tid. Majoriteten av Klarnas inkassoärenden löses utan att rättsliga åtgärder behöver vidtas, tack vare inkassobyråernas arbete med påminnelser och betalningsplaner.

Varje betalningsföreläggande är ett misslyckande för oss.

På Klarna är vi väldigt måna om våra kunders bästa. Tyvärr innebär det ibland att inte godkänna köp där det finns indikation på att kunden inte har råd med det. Personer som hamnar i skuldsanering eller utmätning har sällan skulder till endast en kreditgivare, utan flera stycken som tillsammans skapar en ohållbar situation. Eftersom en majoritet av Sveriges vuxna befolkning använder Klarna så är sannolikheten tyvärr stor att de personer som når Kronofogden på grund av ett övermäktigt blancolån också har en skuld till Klarna. För att sätta saker i perspektiv så är snittköpet med Klarna 755 kr, medan snittskulden till Kronofogden 2020 uppgick till 217 000 kronor.

Att vi sällan är den enda kreditgivaren förändrar dock inte vårt ansvar gentemot den enskilda individen. Varje gång ett Klarna-köp inte kan återbetalas och till slut når Kronofogden så är det ett misslyckande för oss. Framför allt eftersom vi riskerar att ha blivit en pusselbit i en besvärlig livssituation (som ofta innefattar förändrad inkomst, skilsmässa eller problem som exempelvis spelmissbruk), men också ur ett rent affärsmässigt perspektiv eftersom vi förlorar pengar på köp som inte betalas tillbaka.

3. Klarnas statistik.

Ökad transparens för konsumenternas bästa.

Här följer en inblick i Klarnas data. Genom att göra den publik hoppas vi sätta press på resten av branschen. Om den svenska kreditmarknaden vore mer transparent skulle problemen bli tydligare för både media, granskande myndigheter och de politiskt invalda som är satta att lösa dem.

Kronofogdeärenden.

Varje gång ett Klarna-köp inte kan återbetalas och når Kronofogden är det ett misslyckande, under 2020 skedde det vid 0,04% av köpen. I en jämförelse med andra branschaktörer är det en väldigt bra siffra, men att minska antalet betalningsförelägganden som ytterst härstammar från Klarna-köp är viktigt för oss.

Att titta på antalet aktiva betalningsförelägganden i relation till kreditgivarens antal kunder eller transaktioner ger en relevant indikation på hur bra kreditbedömningar som görs. Det ger också en indikation på hur stor sannolikhet det är att ett köp leder till ett betalningsföreläggande hos olika aktörer. Därför har vi sammanställt antalet betalningsförelägganden hos Kronofogden 2020 i relation till antalet transaktioner under 2020.

Andelen betalningsförelägganden 2020 i relation till antalet transaktioner 2020.

Beräkningar finns i kapitlet Källor och annat intressant.

Bolag Andel I relation till Klarna
Svea Ekonomi 1,00% 25x
Collector 0,67% 17x
Qliro 0,45% 11x
Resurs Bank 0,11% >3x
Klarna 0,04% 1x

Antal betalningsförelägganden, 2020.

 

Fordringsägare Antal
1 Trafikförsäkringsföreningen 64,431
2 Telia Sverige AB 59,971
3 Telenor Sverige AB 50,200
4 Arvato Finance AB 48,678
5 Tele2 Sverige AB 40,462
Collector Bank AB 38,491
7 Klarna 36,055
8 Svea Ekonomi AB 34,031
9 Qliro AB 28,912
10 Ifa Finance dac 22,461

*Källor för dessa siffror finns i kapitlet Källor och annat intressant.

Summa av betalningsförelägganden, 2020.

 

Fordringsägare Total summa* (mSEK)
1 Collector Bank AB 1,058.9
2 Axactor Sweden AB 1,001.0
3 Axactor Invest 1 S. .R.L 891.1
4 Santander Consumer Bank AS Norge, Sverige Filial 784.5
5 Marginalen Bank Bankaktiebolag 676.3
6 Bank Norwegian AS 666.7
7 Resurs Bank AB 585.2
8 Entercard Group AB 538.7
9 Svea Ekonomi AB 525.8
10 Trafikförsäkringsföreningen 512.1

Klarnas motsvarande siffra år 2020: 509,1 mSEK
*Källor för dessa siffror finns i kapitlet Källor och annat intressant.

Inkassoärenden.

Klarna har en minskad andel fakturor som går till inkasso, och det är från redan låga nivåer. Det beror dels på att vi hela tiden gör bättre och bättre kreditbedömningar och dels på att vi infört fler rutiner för att påminna om kommande betalningar.

Andelen Klarna-fakturor som går till inkasso.

Andelen delbetalningsfakturor som går till inkasso.

Påminnelseavgifter.

Andelen Klarna-fakturor som får påminnelseavgift har minskat flera år i rad och det har flera orsaker. Dels att konsumenterna är mer vana vid att handla och betala online, dels att många svenskar använder Klarnas app med en rad hjälpmedel för att komma ihåg kommande betalningar. Appen ger en tydlig överblick över fakturor och skickar notiser när förfallodatumet närmar sig. Appanvändarna får hälften så stor andel påminnelseavgifter jämfört med de som inte använder appen.

Andelen Klarna-fakturor som får påminnelseavgift.

Andelen delbetalningsfakturor som får påminnelsavgift.

4. Ålder, kön och skuld.

Fördomar och sanningar.

Unga pekas ofta ut som en riskgrupp i skuldfrågan, av myndigheter och i media. Men enligt data från Klarna är det lika mycket en fråga om kön som det är om ålder. I en djupdykning i Klarnas data visar vi här hur betalningsmönstren ser ut, fördelat på ålder och kön.

Ålder.

Unga pekas ofta ut som en riskgrupp i skuldfrågan, och det är också en grupp vi är särskilt måna om. Det är rimligt att förutsätta att erfarenheten av avgifter, räntor och konsekvenser av obetalda köp är lägre bland dem än bland andra åldersgrupper.

Men ibland beskrivs unga lite orättvist som oförmögna att hantera pengar. Faktum är att nivåerna för påminnelseavgifter är desamma för unga vuxna (18-25) som för Klarnas breda kundbas. Möjligen för att de är särskilt bra på att använda de olika digitala verktyg som Klarna erbjuder för att få koll och överblick över den egna ekonomin.

Kön.

Debatten i Sverige handlar ofta om att säkerställa att unga inte hamnar i skuld. Faktum är dock att de mest markanta skillnaderna vi ser i betalningsmönster bland Klarnas kunder är inte mellan olika åldersgrupper, utan mellan könen. Män är sämre på att betala sina fakturor i tid, i alla åldrar, men unga män sticker ut som en särskild riskgrupp.

Andelen Klarna-fakturor som gick till inkasso 2020 (medelvärde för året).

ÅlderKvinnorMänTotal
18-250,8%1,7%1,1%
26-350,6%1,2%0,8%
36-450,6%1%0,7%
46-550,7%1%0,8%
56-650,5%0,8%0,6%
65+0,4%0,5%0,5%
Total0,6%1,1%

Påminnelseavgifter minskar bland alla grupper.

En analys av de påminnelseavgifter Klarna skickade under 2020 visar att andelen minskade hos alla grupper vi undersökte.

-18%

Minskning från året innan

-20%

Minskning bland vuxna 18-25 år

-20%

Minskning bland kvinnor

-14%

Minskning bland män

5. Vad är konsumtionslån?

Vi reder ut begreppen.

För att bidra till en mer informerad debatt och även en mer öppen kreditmarknad försöker vi här förklara vad alla de olika begrepp som slängs runt faktiskt betyder.

Fakta om konsumtionslån.

Enligt Finansinspektionen utgör konsumtionslånen 20 procent av hushållens lån, men mer än hälften av de totala lånebetalningarna. Detta på grund av högre räntor och amorteringstakt än de för bolån.

Här pekas e-handeln och fakturabetalningar ut som en bidragande orsak till varför konsumtionslånen ökat så kraftigt. Samtidigt visar data från Finansinspektionen att fakturabetalningar utgör endast nio procent av konsumtionslånevolymen, medan så kallade blancolån (“pengar in på kontot”) utgör mer än hälften. Det är dags att reda ut begreppen.

Konsumtionslånens roll i samhället.

På temat konsumtionslån och smidiga betalningar har Mårten Blix, fil.dr i nationalekonomi vid Stockholms universitet, publicerat en forskningsrapport Nya sätt att betala där han kommer fram till en rad intressanta slutsatser. Bland annat visar studien att smidigare betalningar gett betydande samhällsekonomiska vinster i form av både tid och pengar. Med totalt 5,5 miljarder transaktioner (2020) till ett samlat värde av drygt 20 biljoner får även små förbättringar i betalningar och kreditgivning stor betydelse. Här menar Blix att effektiva betalningar tenderar att få för lite uppmärksamhet i förhållande till dess samhällsekonomiska betydelse.

Fördelning olika konsumtionslån.

Produkt enligt FI:s definitionAndel Erbjuder Klarna produkten?
Blancolån52%Nej
Objektslån25%Nej
Konto - och kortkedit14%Nej
Faktura9%Ja

Olika typer av konsumtionslån.

För att bidra till en mer informerad debatt och även en mer öppen kreditmarknad försöker vi här förklara vad alla de olika begrepp som slängs runt faktiskt betyder.

Faktura – ett uppskattat och tryggt betalsätt.

Svenska konsumenter är vana vid att använda faktura. Telefonräkningen, hantverkaren och tv-abonnemanget för att nämna några, har alltid betalats med faktura. I takt med att onlineshoppingen har ökat så har även andelen köp med faktura ökat. En av anledningarna som flera tillfrågade konsumenter uppger är tryggheten i att få hem varan innan den betalas. Trots ökningen av fakturaköp de senaste åren står faktura bara för nio procent av de totala konsumtionslånen i Sverige. Den totala volymen drivs upp av blancolån och objektslån. [Källa: Finansinspektionen i sin rapport Svenska konsumtionslån 2020].

6. Så vill svenskarna betala online.

Före eller efter leverans.

Nya konsumtionsmönster kräver nya sätt att betala. Att svensk e-handel är framstående i en internationell jämförelse beror till stor del på tryggheten och smidigheten som både konsumenter och handlare erbjudits av Klarna.

6 av 10 svenska konsumenter blir mer positiva till att handla i en onlinebutik om de erbjuder Klarna som betalningsalternativ.

Varför använder konsumenter faktura när de handlar online?

Svenska konsumenter är uppväxta med att betala sina postorderköp med faktura. Men i takt med att e-handeln gått från 5 till 25% av handeln så har fakturan blivit mer relevant än någonsin. Det primära skälet till varför konsumenter föredrar att betala med faktura är tryggheten i att få hem och kunna kontrollera varan innan betalning. Det är som en kostnadsfri ”försäkring” för konsumenten som slipper oroa sig för att varan inte levereras, inte passar eller att kortuppgifter kommer i fel händer.

Om du vill veta mer om Klarna-användarnas shopping- och betalvanor finner du det bland våra insiktsrapporter.

Hur fungerar ett köp med faktura hos Klarna?

Att handla online med faktura är ett oslagbart konsumentskydd.

Genom att betala först efter varan levererats så slipper konsumenten ligga ute med pengar för något som kanske är trasigt, inte passar eller som inte kommer fram. Vad händer om en konsument glömmer betala sin Klarna-faktura? Såhär ser kedjan ut hos Klarna, från köp till ett eventuellt inkassoärende.

Vilka typer av betalsätt erbjuder Klarna?

Klarna erbjuder flera olika betalsätt för att kunden ska kunna välja det som passar hen bäst vid köptillfället. De flesta konsumenter som handlar med Klarna föredrar att betala med kostnadsfri faktura, men Klarna erbjuder flera olika sätt att betala.

7. Marknadsföring av kredit.

Om ansvar och måttfullhet.

Marknadsföringen av krediter är ofta aggressiv, och saknar såväl ansvarstagande som måttfullhet. Klarna är ingen vanlig bank och ingen vanlig shoppingservice heller. Vi tänker, agerar och ser annorlunda ut. Vi vill vara föregångare inom en ansvarsfull marknadsföring för alla demografier, samtidigt som vi fortsätter att vara Klarna.

Intervju med Klarnas marknadsdirektör David Sandström.

Lyssna på Klarnas marknadschef, David Sandström, prata om hur vi balanserar mellan att vara annorlunda och samtidigt marknadsföra kredit på ett ansvarsfullt sätt.

8. Vi kartlägger marknaden.

Jämför siffrorna i branschen.

Praxis i finansbranschen och bland bankerna är att försöka dölja så mycket som möjligt. Det är en av de sakerna som är fel på den svenska kreditmarknaden. Och det är verkligen inte bra för konsumenterna. Vi är övertygade om att för att stoppa den negativa trenden med ökad skuldsättning så måste alla aktörer öka transparensen så att vi tillsammans kan få en överblick över problemet och därefter agera. Det är att sätta konsumenterna först.

Vi välkomnar konkurrenternas transparens.

Tyvärr utgår debatten om de ökande konsumtionslånen i dag från två missvisande premisser, 1) skuldsättningen i Sverige ökar och 2) det beror på ökad e-handel. Det stämmer att svenskarnas samlade skulder hos Kronofogden är större än någonsin i absoluta tal. Antalet ärenden har dock minskat 2010-2020, vilket innebär att svenskarnas skulder helt enkelt är färre men värre. Lyssnar man på en del myndighetsrepresentanter är det lätt att tro att e-handeln ligger bakom detta. Det stämmer att människor för allt större del av sina köp online och att det mest populära betalsättet är faktura. Men är det ett problem? Nej.

Som marknadsledare inom just e-handel vill vi nu granska och kartlägga den del av kreditmarknaden som vi verkar i, med syftet att belysa eventuella problem och lösa dem. Något som inom e-handeln pekas ut som problematiskt är påminnelseavgifter på glömda fakturor och samt att den skulle generera många inkassoärenden. Mot bakgrund av det så publicerar vi Q1-siffrorna för andelen fakturaköp som fick påminnelseavgift eller gick till inkasso, och vi kommer fortsätta göra det för årets resterande kvartal. Vi hoppas att fler bolag som verkar inom e-handeln vill göra detsamma.

Andelen påminnelseavgifter och inkassoärenden på fakturaköp, Q1 2021

BolagPåminnelseavgifterInkassoärenden
Collector
Svea
Resurs Bank
Qliro
Avarda
Klarna4.99%0.56%

*Beräkningar finns i kapitlet Källor och annat intressant.

9. Källor och annat intressant.

Startsida.

  • Ett genomsnittligt Klarna-köp ligger på 755 SEK. Det är framräknat genom att inkludera Klarna-fakturor och delbetalningar. Klarnas direktbetalningstransaktioner är inte inkluderade.
  • Ett genomsnittligt blancolån ligger på 110 000 SEK. Källa: Finansinspektionens rapport Svenska Konsumtionslån 2020.
  • En genomsnittlig skuld hos Kronofogden ligger på 217 000 SEK. Källa: Kronofogdemyndighetens statistik Skuldsatta privatpersoner 2018-2020.
  • Diagrammet SIFOs Anseendeindex Organisation 2021 är publicerad av Kantar Sifo. Läs mer om deras rapport här.

Klarnas statistik.

Siffrorna i tabellen baseras på antalet betalningsförelägganden 2020 i relation till antalet uppskattade transaktioner 2020. Transaktionsberäkningar finns nedan. Eftersom ett betalningsföreläggande kan härstamma från ett köp som legat hos inkasso i flera år, ska siffrorna inte utläsas som hur många av köpen 2020 som också gick till Kronofogden. Siffrorna ger dock en indikation på hur stor sannolikhet det är att ett köp hos en aktör leder till ett betalningsföreläggande.

Vad är konsumtionslån?

  • Siffrorna i tabellen “Fördelning olika konsumtionslån”. Källa: Finansinspektionens rapport Svenska Konsumtionslån 2020.
  • Begreppsförklaringarna till blancolån, objektslån, konto- och kortkredit och faktura är tagna från Finansinspektionens rapport Svenska Konsumtionslån 2020’.

Läs mer.

Följ vår blogg för djupare insikter om svenska bankväsendet och kreditmarknaden. Här lägger vi också upp uppdaterad statistik.