FAQ
Oct 26, 20212 min lästid

Med anledning av Dagens industris artikel om kapitalkrav.

Klarna

av Klarna

I en artikel i Dagens industri (publicerad den 26 okt) påstås att Finansinspektionen avser öka kapitalkravet på Klarna. I själva verket handlar det om nya riktlinjer och artikeln är därför missvisande.

Klarna har för närvarande en kapitaltäckningsgrad om 39.8%, vilket alltså innebär att även om FI gör en bedömning att Klarna bör hålla mer kapital än de grundläggande kraven, så har Klarna mycket god marginal till samtliga nivåer.

Dessutom är det viktigt att påpeka att detta inte rör bindande kapitalkrav utan handlar om nya riktlinjer från EBA för något som benämns Pelare 2 vägledning. Syftet med denna vägledning är att säkerställa att banker har en buffert över de bindande kapitalkraven. FI har själva uttryckt att denna Pelare 2 vägledning inte är att likställa med kapitalkrav och det är idag oklart vilka konsekvenser det skulle få för en bank som inte uppfyller denna vägledning:

“[T]ill skillnad från brott mot det kombinerade buffertkravet är brott mot vägledningen inte förenade med några automatiska restriktioner vad gäller exempelvis utdelning eller kupongbetalningar på primärkapitalinstrument. I praktiken innebär det att FI har ett stort handlingsutrymme att agera utifrån den specifika situationen om vägledningen inte är uppfylld. Det handlingsutrymmet kommer FI alltså att nyttjas för att ge banken tid för återhämtning, när det finns förutsättningar till det.”

Det som föranlett Klarnas överklagan är den metodik och de antaganden som FI tillämpar i sin bedömningen av Pelare 2 vägledningen. Essentiellt för oss är att europeiska banker med likartad karaktär ska bedömas med samma metodik för att säkerställa en välfungerande marknad. Klarnas verksamhet skiljer sig från de traditionella svenska bankerna då vi har korta krediter och är främst en “transaktionsbank”. Vi har till exempel en snittkredit på ~1000 kr och den är utestående i genomsnitt ~40 dagar. Det gör att Klarna har en unik möjlighet att styra balansräkningens sammansättning och storlek samt kreditrisk och likviditetsrisk. Vi har sett exempel på hur exempelvis Europeiska Centralbanken har valt en flexiblare metodik som är anpassad till ett bredare spann av affärsmodeller. Det är viktigt för svenska bankers och fintechs konkurrenskraft att vi bedöms med likartad metodik i hela EU.

På grund av den metodik FI valt att tillämpa, men viktigast av allt inte heller velat motivera för oss varför en annan metodik ska tillämpas på Klarna i Sverige än vad vi kan se för likartade banker inom EU, har vi valt att överklaga.